Trädgårdsserien – Del 1 – Farmors hammock

Farmor hade en liten, liten trädgård bakom sin lägenhet i en förort utanför Stockholm. Detta var ju i praktiken inte hennes trädgård men alla grannar visset att farmor Siv tog hand om odlingen och ingen rörde hennes hammock utan lov.

Det här var på 1970-talet och farmors stora trähammock var absolut en attraktion för områdets barn. Men ingen gungade på den utan lov. Så var det. Och vi barnbarn hade särskild rätt till hammocken fast vi frågade förstås alltid om lov först.

Bullar och saft och så hammocken

Det har gått så många år men barndomen i farmors trädgård där vi hjälpte till att hålla ordning i grönsakslandet känns fortfarande så nära. Farmors hammock var då gigantisk och vi fick plats allihopa på de blåa kuddarna som hon lade ut på träsätet under sköna dagar.

Redan på våren började vi gunga på hammocken som under vintern täcktes av en presenning. Min farbror Lars oljade trät varje vår och vi fick ibland hjälpa till med rengöringen av hammocken innan den täcktes för vintern.

När det äntligen blev säsong igen så bakade farmor Siv bullar och gjorde saft på hallon. Ibland var det hennes egen hallonsaft från fastighetens gemensamma hallonbuskar som hon skötte om.

Vi satt med saft, bullar och bubbel i magen i hammocken. Vi fick inte gunga när vi åt men sedan var det full sving.

Vad har jag tagit med mig in i det vuxna livet från detta minne?

När vi fick förfrågan om att skriva ett tidigt trädgårdsminne så var farmors hammock självklar för mig. Fast det är inte lika enkelt att ge ett enkel svar på följdfrågan hur detta minne har kommit med in i vuxenlivet.

Jag tror att det finns flera aspekter:

  • När mina barn var små var jag noga med att de satt still och åt trots att vi då inte hade en hammock!
  • Jag tycker fortsatt att bullar och hallon är självklara ingredienser när vi umgås utomhus.
  • Jag ser inge problem med att ha en trädgård tillsammans med andra när möjligheten finns. Ett projekt i mitt vuxna liv var att skapa en asfaltsträdgård på en innergård där det annars verkligen inte tycktes möjligt att odla.
  • Jag älskar hammockar förstås och köpte en så snart jag fick råd till sommarstället.
senare gunga
Här är hammocken från mina kusiners landställe där de fortsätter att bygga egna!

Om jag skulle sammanfatta det hela så har mitt tidiga minne av trädgårdsliv med hammock och odling följt med och påverkat mina val i livet. Jag ser till exempel stor mening med att göra saker utomhus tillsammans. Tanken om att ha ett hönshus tillsammans med grannar är absolut något som har varit självklart för mig.

Mitt budskap från mitt trädgårdsminne:

Det är de små stunderna tillsammans i naturen som kan göra den stora skillnaden. Ta ett ögonblick och upplev natur och närhet idag med eller utan en trähammock!